Kartläggning

Ett viktigt led i bullerskyddsarbetet är att genomföra kartläggningar av omgivningsbuller, såväl på övergripande nivå som på mindre områden. Viktiga styrdokument för kartläggning av buller är EU:s Bullerdirektiv (2002/49/EC), samt Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller.

Kartläggning enligt EU-direktivet

Som medlemsland i EU omfattas Sverige av det så kallade Bullerdirektivet (2002/49/EC) som kräver strategiska kartläggningar vart femte år av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt i kommuner med fler än 100 000 invånare. Direktivet omsätts i praktiken genom Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Kartläggningen ska följas av åtgärdsprogram innehållande handlingsplaner för att minska bullret.

Bullerkartor som visade på 2021 års exponering rapporterades in till Naturvårdsverket senast den 30 juni 2022. Mer information om de strategiska bullerkartläggningarna finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Gemensamma beräkningsmetoder

EU har infört gemensamma metoder för hur kartläggningarna ska genomföras i medlemsländerna. Från och med den 31 december 2018 är det obligatoriskt att använda beräkningsmetoden CNOSSOS-EU.

Kunskapscentrum om buller har tagit fram kompletterande anvisningar för strategisk kartläggning med CNOSSOS-EU (länken går till deras pdf från 2010).

Kommuner som inte omfattas av EU-direktivet kan ändå ha behov av att kartlägga bullersituationen. Sverige har sedan tidigare egna metoder för kartläggning av trafikbuller, den så kallade Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller och för spårburen trafik (länkar till Naturvårdsverkets pdf:s).

Regional bullerkartläggning

Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) inom Region Stockholm har tidigare genomfört satsningar för att harmonisera de bullerkartläggningar som görs i länet. Det projektet resulterade dels i en vägledning för kartläggning av trafikbuller, och dels i en metod för kartläggning av bullerfria områden. Läs mer på Bullernätverkets sida Regional bullerkartläggning.

CAMM har ett pågående projekt som syftar till att utveckla ett digitalt verktyg för uppföljning av den miljörelaterade hälsan i länet: Miljöhälsa på karta.

Inom det projektet kommer länstäckande kartor över trafikbuller att utvecklas. Den datan kan sedan kopplas till populations- och besvärs-/hälsodata. De första resultaten från projektet kommer att offentliggöras under 2023/24.

Här kan du ta del av CAMM:s vision med verktyget och se exempel på hur det kommer att utformas!

Nationella beräkningar av antalet bullerutsatta

Tidigare har Naturvårdsverket vart femte år genomfört nationella beräkningar av andelen individer i befolkningen som exponeras för trafikbuller från olika källor. Den senaste nationella beräkningen genomfördes av Sweco år 2014.

Nu pågår en översyn och utveckling av strategi för de nationella bullerkartläggningarna, inklusive metoder för att beräkna hälsopåverkan av trafikbuller. Arbetet görs inom ramen för Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI).

Regional beräkning av antalet bullerutsatta

Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) vid Region Stockholm genomförde år 2020 en beräkning av antal och andel individer (ålder från 18 till 84 år) som utsätts för buller från olika trafikslag. Resultaten finns publicerade i rapporten "Trafikbuller i befolkningen - Exponering, utsatta grupper och besvär".

Beräkningsmetod för bussdepåer

Trafikförvaltningens internt styrande dokument som beskriver buller från bussdepåer beräknas finns här: Instruktion - Beräkning av buller från bussdepåer.pdf

Instruktionen har grund i en metodbeskrivning som tagits fram av Tyréns på uppdrag av Trafikförvaltningen. Trafikförvaltningen ser gärna att även andra aktörer tillämpar denna metod när det görs beräkningar på deras anläggningar, till exempel för bedömning av exploatering i närområdet.

Illustration: Dag Stenkvist

Senast ändrad 2024-10-28