Karolina Embring

Kan du berätta lite om din bakgrund och roll på länsstyrelsen?

– Jag är utbildad arkitekt i botten och har arbetat med stadsplanering i snart 20 år, både som konsult och i flera olika kommuner. Sedan 2020 arbetar jag på samhällsbyggnadsavdelningen på Länsstyrelsen och granskar detaljplaner, bland annat utifrån risken för negativ påverkan på människors hälsa. Buller är en vanligt förekommande problematik i bostadsplanering och vi ser att många planförslag behöver bearbetas för att skapa bättre ljudmiljöer.

Med din erfarenhet, vilken nytta kan du se att Bullernätverket gör inom Stockholms län?

– Vi ser att utmaningarna med bullerstörningar och negativ påverkan på människors hälsa ökar, särskilt i Stockholms län, eftersom vi bygger i alltmer utsatta lägen och regelverket tyvärr tillåter höga ljudnivåer. Det saknas kunskap om de allvarliga effekter som bullerstörningar har på människors hälsa. Samtidigt ser vi på Länsstyrelsen en osäkerhet kring bullerfrågan hos politiker, planhandläggare och sakkunniga och en efterfrågan på stöd och vägledning, till exempel kring hur regelverket ska tolkas och hur man bygger goda ljudmiljöer.

– Vi i Bullernätverket har med vår expertkunskap om hälsofrågan, planeringsfrågor och vår breda förankring i hela planeringsbranschen en viktig roll att spela här.

Vilka medskick vill du göra till kommuner i länet som sitter med nya detaljplaner för att skapa en god ljudmiljö för de boende?

– Det går faktiskt att planera för goda boendemiljöer trots höga ljudnivåer, så länge man utnyttjar byggnaders förmåga att skärma ljud. Då kan bostäder i bullerstörda lägen få tillgång till en ljuddämpad sida med goda vistelsevärden. Ja, och undvik bostäder i de allra mest utsatta lägena, där kan man lägga till exempel verksamheter. Ni i kommunerna har ju faktiskt planmonopol och finns viljan så har ni stora möjligheter att påverka vilka boendemiljöer som byggs, ni behöver inte acceptera bebyggelse bara för att den klarar riktvärdena.

– Berätta gärna för politikerna om riskerna med buller och att det finns goda skäl att ställa krav på bostadsbebyggelsens utformning, placering och lokalisering för att bevaka kommuninvånarnas hälsa. Våga vara tydlig mot beställare och arkitekter med vilka krav ni har och framför allt varför. Det gäller ju människors hälsa och hur vi ska bygga våra framtida städer.

– Och glöm inte: 65 dBA är ingen bra ljudmiljö. Trafikbullerförordningen tillåter dessa ljudnivåer för smålägenheter, men det finns anledning att tänka både en och två gånger innan man medger sådana bostäder i detaljplanerna.

Vilka frågor ser du är viktiga för Bullernätverket att driva framöver?

– Vi behöver informera och utbilda om bullers påverkan på människors hälsa, inte minst barns. Dessa frågor behöver tas på allvar av politiker, byggaktörer, planerare, arkitekter och konsulter. Men det behövs också konkret vägledning kring hur man kan bygga bra boendemiljöer. Och pepp! Vi skulle kunna skapa fantastiskt bra boendemiljöer om vi bara är lite finurliga och planerar långsiktigt. Och det tror jag det är många som med glädje skulle ägna sina arbetsdagar åt!