Andreas Novak

Många i nätverket känner nog redan till ditt namn, men kan du berätta lite om vem du är och vad du jobbar med till vardags?

Jag har arbetat med akustik sedan 1989 och blev klar med min Teknologie doktorexamen i byggnadsakustik 1995. Sedan dess har jag arbetat som akustikkonsult, främst med bygg- och samhällsbullerfrågor. Jag är nu Teknik- och utvecklingschef på WSP. Förutom konsultjobbet håller jag en akustikutbildning för byggstudenter på KTH.

Som representant för en konsult som arbetar med ljudmiljöfrågor i Stockholms län, vad ser du som den mest brännande frågan gällande trafikbuller i dagsläget?

All forskning visar på att de riktvärden vi har nu gällande trafikbuller innebär hälsorisker. Det är dock mycket svårt för oss att rekommendera frivilligt skärpta riktvärden i ett projekt för entreprenörer vill ofta bygga så billigt som möjligt och byggherrar har sannolikt inte kunskaper om konsekvenserna det innebär att bara gå på minimikraven. Hyresgästerna har inte heller kunskap om hälsoriskerna och har ingen möjlighet att påverka byggnadens utformning. Som akustiker vill man ju skapa en byggnad med god och hälsosam ljudmiljö oavsett vem som är kunden. Samtidigt måste man ju arbeta för kundens bästa och då blir man ofta låst till de minimikrav vi har att följa.

Nu är ju Boverket på väg att ta bort det mesta av sifferkraven i byggnormen inför revideringen 2025. För att inte våra bostäder, skolor, kontor och vårdlokaler ska få en dålig ljudmiljö är det väldigt viktigt att branschen kan enas om frivilliga riktvärden för de olika byggnadstyperna t ex i de svenska ljudklassningsstandarderna SS 25267 och SS 25268. Om det blir praxis att följa dem kan man även framöver säkerställa god ljudmiljö, även om inte byggnormen ger något stöd. Detta hindrar dock inte oseriösa aktörer att bygga sämre byggnader. Det kommer därför vara viktigt att informera och utbilda byggherrar i hur man säkerställer att en byggnad får god och hälsosam ljudmiljö.

Det börjar nu närma sig 10 år sedan den nya Trafikbullerförordningen SFS 2015:216 infördes. Vilka konsekvenser kan du se att den haft, bra som dåliga? Har den förändrat er konsulters arbetssätt på något vis? Om ja, Hur?

Mark som tidigare inte ansågs lämplig eller möjlig att bygga på bebyggs nu. Eftersom det inte finns någon anvisning om när man ska gå på grundkravet eller när man kan tillämpa avstegsfallet i förordningen från 2015, med revideringen 2017, är det många projekt som inte ens försöker uppnå grundkravet, utan man går direkt på avstegsfallet med bullrig och bullerdämpad sida.

Om trafikbullernivåerna i området där det ska byggas utreddes innan arkitekten skissat på en byggnadstyp och placering på tomten skulle en bättre ljudmiljö erhållas i många projekt. Detta skulle dock i vissa fall innebära att det inte gick att maximera den uthyrbara ytan, vilket i många projekt är det allra viktigaste. Ett punkthus i ett bullerutsatt läge är inte den bästa byggnadstypen. Ett lamellhus i samma läge skulle skärma sig självt, så att en bullerskyddad sida skapas.

Om man går på avstegsfallet så finns ingen begränsning i bullernivå utanför fasaden på den exponerade sidan. Inomhus ställs bara krav på trafikbullernivå i dBA. Detta kan innebära att man får ett mycket mer lågfrekvent buller inomhus än tidigare och att ljudmiljön kan upplevas som sämre, trots att kravet inomhus är oförändrat.

Det finns oklarheter om Folkhälsomyndighetens lågfrekvenskrav ska tillämpas för trafikbuller eller ej. Normalt har dessa krav inte tillämpats för trafikbuller, utan bara för bostäder nära stationära ljudkällor som avger mycket lågfrekvent buller. Utan någon begränsning av lågfrekvent trafikbuller inomhus innebär de nya riktvärdena från 2015/2017 försämringar både utom- och inomhus.

Sedan ett tag tillbaka ställs krav på att trafikbullernivåerna redovisas i planbeskrivningen. Bullerkapitlet i planbeskrivningen är det enda som har någon juridisk status, då dessa nivåer ska vara styrande om det exempelvis uppstår klagomål eller problem när byggnaden står färdig. Det är positivt att man sätter fokus på ljudfrågan redan i detaljplaneskedet. Problemet är att vi måste få en byggnadsvolym att räkna på och detta innebär att man inte kan ha öppna planer som tillåter valfria byggnadsvolymer som var vanligt tidigare.

Jag trycker det är en brist att miljöklassningssystem såsom Miljöbyggnad, Breeam och Leed inte ställer något krav på utomhusmiljön. Att få Guld eller betyget Outstanding med en ljudnivå på balkongen eller utanför sovrumsfönstret på 75 dBA anser jag inte är rimligt.

Du är en återkommande deltagare vid Bullernätverkets seminarier, vad tycker du är nätverkets främsta styrkor och hur skulle du vilja att det utvecklades framöver?

Det är jättebra att representanter från konsultbolag, myndigheter och andra träffas och diskuterar ljudfrågor. Det finns inga andra forum för detta och det är bra att få höra andras åsikter. Vi arbetar ju trots allt med samma projekt, även om många aldrig träffas i projekten.

Det finns många olika hänsyn som måste tas när en byggnad utformas, så det är bra att få höra hur andra resonerar och vilka frågor de brottas med. Jag skulle gärna se fler seminarier framöver.