Kommentar till Boverkets slutrapport med förslag på ändring av trafikbullerförordningen

Boverkets uppdrag

I mars 2023 fick Boverket i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (Regeringskansliets beteckning L12024/00994).

I rapporten föreslår Boverket dels en sänkning av de tekniska kraven för studentbostäder, dels en översyn av trafikbullerförordningen.

Föreslagna förändringar i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader

En översyn av trafikbullerförordningen ingår inte i Boverkets uppdrag och flera remissinstanser ställer sig negativa till förslaget och avstyrker.

Boverkets förslag att stryka formuleringarna som styr planlösning i § 4 trafikbullerförordningen riskerar att få långtgående konsekvenser, och berör inte enbart studentbostäder utan bostäder generellt. Eftersom studentbostäder i allmänhet är små och därför enkelsidiga ser förslaget till och med ut att beröra alla bostäder utom studentbostäder. Bestämmelsen som styr planlösning syftar till att ge alla lägenheter tillgång till en relativt tyst sida. Förslaget att ta bort bestämmelsen riskerar att leda till en sämre boendemiljö och en sämre folkhälsa.

Boverket presenterar varken någon konkret förändring av paragrafen eller en beskrivning av de hälsomässiga konsekvenserna. Det är även oklart hur förslaget skulle gynna byggandet av studentbostäder.

Eftersom bullernätverket fokuserar på buller ur flera perspektiv har vi i samordningsgruppen anledning att kort kommentera det Boverket framhåller i rapporten. Samordningsgruppen består av representanter från Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Centrum för arbets- och miljömedicin och vi arbetar med buller i planering, tillsyn och forskning.

Evidens och forskning

Boverket hävdar att det är oklart om ljudnivåerna vid fasad har någon hälsopåverkan inuti bostäder som klarar högsta tillåtna ljudnivå enligt Boverkets byggregler, BBR, och ifrågasätter om det har någon betydelse om bostäderna har rum som är vända mot en ljuddämpad sida. Vi konstaterar att den medicinska och hälsomässiga effekt som tillgång till en ljuddämpad sida för bostaden innebär är väl klarlagd och har starkt stöd i forskningen.

Enkätstudier visar på en högre grad av störning med hälsorelaterade konsekvenser i bostäder med sovrum mot en bullerutsatt sida i jämförelse med bostäder som har sovrum mot en ljuddämpad sida. Detta resultat stöds av flera forskningsstudier som visar på positiva effekter som minskad störning, mindre sömnproblem, bättre återhämtning och förbättrad koncentration med tillgång till ljuddämpad sida i bostaden. Se bland andra:

  • Ljudlandskap för bättre hälsa (Göteborgs universitet, Chalmers och Stockholms universitet 2007).
  • Enkätstudie om bullerstörning, bullerkänslighet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och bostaden/sovrummet tillgång till tyst sida. (Bodin med flera 2015).
  • Folkhälsomyndighetens Miljöhälsoenkäter för barn respektive vuxna (löpande).

Risk med låsning av planlösningar

Det är en vanlig uppfattning bland kommuner och byggaktörer att hela planlösningar behöver låsas för att klara förordningens krav. Vi vill understryka att det är endast de kvaliteter som krävs för att säkerställa att bostäder blir lämpliga med hänsyn till människors hälsa som säkerställs, dvs. tillgången till en skyddad sida för hälften av bostadsrummen. Ingen annan aspekt av planlösningarna berörs. Mot bakgrund av att buller enligt Världshälsoorganisationen är en av de största samtida miljöorsakerna till hälsoproblem, efter effekterna av luftföroreningar, så finns starka motiv att låsa just sådana kvaliteter. Därtill finns det många goda exempel på planlösningar och reglering i detaljplaner som möjliggör bostäder inom bullerutsatta planområden.

Ojämlikhet och risk för sänkt standard i den svenska bostadsbeståndet

Flera kommuner i länet som har en omfattande bullerproblematik och ett överskott av smålägenheter rapporterar om en stor omflyttning och även svårigheter att hyra ut. De hyresgäster som kan flyttar till större boende i mindre bullerstörda områden. Detta bidrar till social otrygghet och att närområdet förfaller eftersom de boende inte känner ansvar och engagemang för sin närmaste miljö.

Normalt krävs att en person blir utsatt för buller under en längre tid, ofta flera år, för att buller ska leda till inlärningssvårigheter, hämmad motorisk utveckling eller allvarligare sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Motivet att medge större bullerexponering för mindre bostäder/studentbostäder är just att boendet är begränsat i tid, och därmed begränsad skadlig hälsopåverkan. Risken för negativa effekter som sömnstörning och koncentrationssvårigheter är dock omedelbar.

Om regleringen tas bort medför det att lägenheter större än 35 kvadratmeter kan orienteras enkelsidiga mot en bullerutsatt sida utan begränsande riktvärden utomhus vid fasad. Med hänsyn till den forskning som finns inom området är det klarlagt att det finns en betydande risk för människors hälsa eftersom den enkelsidiga bostadens storlek inte längre sätter naturliga gränser för långtidspåverkan.

Enligt Folkhälsomyndighetens och regionens gemensamma Folkhälsorapport 2019 bor barn till lågutbildade föräldrar oftare i bullerutsatta lägen än barn till föräldrar med högskoleutbildning. Boverkets förslag riskerar därför att även leda till en växande segregation, otrygghet och ojämlik folkhälsa.

 

Boverkets rapport finns här:

Boverket: Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder.